Midsommar

Kom precis hem från Örtomta efter några härliga dagar kantande med skämt under bältet och överdrivet intag av mat.
Just det, vi spelade volleyboll också.
Jag hade oturen att nästan alltid hamna med Karl och var då oftast med i det laget som förlorade. Sedan kan man ju alltid skylla på att Erik fuskade men så vrång tänker jag inte vara. Höjpunkten var när Patrik fick en boll i ansiktet.
Är det någon som det är roligt att se skada sig är det Patrik, vet inte varför.
Annars var det en skön midsommar utan större skandaler.

De väntar vi med till Peace and Love på måndag.
Herregud...

Kontantkortsslav

Nu har jag nytt tillfälligt nummer.
0769329252 är detta.
Lägg till det.

Ågren

Ni vet den här känslan man brukar ha när man har druckit lite för mycket kvällen innan.
Tänk er den.
Tänk er också att ni är en person som är lika beroende av sin mobil som sverigedemokraterna är av upplopp i Rosengård.
Visualisera det nu.
Tänk er sedan att vakna upp med ett huvud som känns dubbelt så stort, ögon som kan se men ändå inte känns som de kan se samt en mage som inte är överrens med resten av din kropp.
Med denna känsla kollar du fickan (efter som du är rosengårds-beroende av den) som du brukar göra varje morgon du vaknar efter en krogrunda.
Då upptäcker du att den inte är där.
Efter denna chock springer du illvilligt runt i huset och letar överallt samtidigt som du tänker "nej nej nej fan fan fan nej nej nej nej nej" i takt med dina steg.
Letandet upphör en stund för lite betänketid. Denna tid leder inte till någon lösning mer än att du accpeterar att du har klantat till det. Ordentligt.
Sedan spärrar du skiten och dör.


Så har min morgon varit.

Amerikansk hiphop när den är som värst

Så sexistiskt att det nästan blir roligt.

Tack, snuttekudde

Nu har jag äntligen förstått hela poängen med "snuttekudde".
Jag vaknade idag och och kände mig ohel. Sedan tog jag kudden och började snutta på den igen.
Då blev jag hel. Under tiden stängde jag av snooze-heroin-knappen tusen gånger medan jag omfamnade kudden. Kanske berodde mitt intensiva kramande av kudden på den obehagliga drömmen jag hade.

Jag var tvungen att hålla tal på MUFs årsmöte utan någon som helst förberedelse.
(Varför var jag där?)
Tror jag sa något om skatter och blondinbella. Efter det fick jag skitmånga ryggdunkningar medan jag kände hur all min moral och stolthet tömdes som en baginbox på ett studenskiva.
Efter mig skulle Niklas Wikegård hålla tal men han pratade bara om hockey.
Jag fattade ingenting.

Nu ska jag ta en kalldusch.

Svinigt

http://www.bt.se/nyheter/grisar-matas-med-grisblod(1983298).gm

Så jävla gottigott!
Jag gillar blodpudding - varför skulle inte grisar göra det?
Aldrig varit så sugen på kött som nu.

Det nya svarta på internet

http://fuldans.se/?v=crmoxberbn

Djäkne - here I come

Har idag fått lägenhetskontrakt.
En trea på Djäknegatan 19.
Känns sjukt nice.
Mest nice är det att jag inte längre behöver ha social skräck så fort jag ska laga mat i korridorsköket.
VM i folk som ska hjälpa till att flytta i Augusti.

Folk som har en upp till mig:
Axel (Har hjälpt dig två gånger)
Love
Bojan (Bar ett bord med honom)
Philip (Fick bo hos mig)

Sedan kommer jag tvinga några också.
Bara för att. Muta med flyttpizza för att sedan inte betala för den.

Gifta sig

Är det inte rätt överskattat ändå?
Han den där Daniel ser ju inte ut att trivas en sekund så fort han är med i mediala sammanhang.
Han ler sitt bajsnödiga leende samtidigt som Viktorias haka spårar ur med käkunderbett.

Småtittade på någon gala som gjordes för paret på SVT förut.
Stängde såklart av så fort när äcklet var med men det jag hann se var förskräckligt dåligt.

Bara för att man är medlem i kungafamiljen betyder väl inte det att man måste låtsas att fruktansvärd underhållning är bra underhållning? Eller?
Jag menar, Roxette-reunion? Vafan?!

Tänk er Daniels situation:
Han är så sjukt sugen på att se på "Pistvakt" drickandes varm kungöl med sina testosteron-kompisar i truckerkeps. Vad får han istället?

Jo han får se Malena Ernman sjunga lite "spexig" opera samt att han måste genomlida 500 powerballader av Peter Jöback. Detta kantas av Salems barnsligt pretentiösa skitmusik.
Ändå måste han sitta där, med samma ansträngda ansiktsuttryck, i cirka 3 timmar.

Viktoria satt såklart och klappade händerna till allt som rörde sig på scenen, som det retard hon är. Man skulle kunna fisa ett cancerbarn i ansiktet på scen och hon skulle klappa i takt till anus-ljuden, utan att tveka.
Hon kan dock klappa i rätt tempo till skillnad mot sin far som alltid har det där efterblivna utseendet när han ska hålla takten till musik med sina händer.

Men han är ju ändå kung, så det är fan okej.


PS. Helt ärligt? Stående ovation för låten "The Look" av Reunion-Roxette?
Seriöst alltså? Kan vara det mest surrealistiska jag varit med om i hela mitt liv.

Hehe

Visst är det kul med alla mina iFåneinlägg?
Visst är det "spot on" ändå?
Den här bloggen ska bli en iPhoneblogg från och med nu.