Tack, snuttekudde

Nu har jag äntligen förstått hela poängen med "snuttekudde".
Jag vaknade idag och och kände mig ohel. Sedan tog jag kudden och började snutta på den igen.
Då blev jag hel. Under tiden stängde jag av snooze-heroin-knappen tusen gånger medan jag omfamnade kudden. Kanske berodde mitt intensiva kramande av kudden på den obehagliga drömmen jag hade.

Jag var tvungen att hålla tal på MUFs årsmöte utan någon som helst förberedelse.
(Varför var jag där?)
Tror jag sa något om skatter och blondinbella. Efter det fick jag skitmånga ryggdunkningar medan jag kände hur all min moral och stolthet tömdes som en baginbox på ett studenskiva.
Efter mig skulle Niklas Wikegård hålla tal men han pratade bara om hockey.
Jag fattade ingenting.

Nu ska jag ta en kalldusch.