Hær kommer førsta (och enda?) positiva Axelminnet.
De måste ju också få vara med en gång.
Axel har ett flertal gånger fått mig att bryta ihop av skratt famfør TV:n. Det var oftast dær vi kunde umgås utan att børja slåss (jag fick stryk). Det finns många interna klassiker mellan oss två dær han har haft timing som har varit helt hundratioprocentig. Andra gånger har han bara varit allmænt vild p.g.a Arsenal. Då har jag mest skrattat inombords. Hær ær mina topp tre "Axel ær rolig vid TV:n".
1. Jessica Gerdin
Alla som har sett På spåret vet hur ful och oskøn hon ær.
Hon saknar karisma på lika mycket som hon saknar pigment.
En gång var hon med i humorprogrammet "Snacka om nyheter".
Ni som har sett det vet att de kørde med tidningsrubriker dær de tagit bort ord som man ska fylla så att humor uppstår.
Denna kom upp: "Picasso ville bli *VADDÅ* med blev stoppad av *VADDÅ*".
Såhær svarade Jessica:"Picasso ville bli rallare med blev stoppad av av tåget"
Hundradelen efter att hon sagt så stængde Axel av TV:n i ren uppgivelse øver att hon inte kunde dra ett sæmre tajmat skæmt. Dock har Axels timing aldrig varit bættre och jag
VET att han fortfarande ær nøjd øver den.
Jag skrattar iallafall fortfarande.
2. Ludmila Enqvist
Hon hade klarat nåt jævla lopp eller gjort någon bragd (allt ifrån att komma femma eller bara genomføra ett lopp efter en liten førkylningi sverige ) och skulle bli intervjuvad av någon SVT-reporter direkt efter loppet.
Hon var andfådd och jag antar att det var mycket ljud runt henne just då så hon var tvungen att prata høgt. Detta blandat med att hon kom från något sovjet-land och dærmed pratade med en ful brytning gjorde hennes røst sjukt irriterande att lyssna på.
Vad gør Axel åt saken tio sekunder in i intervjun?
Han stænger av ljudet. Och rør inte en min. Precis som om det vore en sjælvklarhet.
Så sjukt smart. Så sjukt bra timing. Så sjukt skønt før øronen.
Nær intervjun sedan var øver satte Axel på ljudet igen. Genial humor.
Tror detta kan ha hænt en annan gång också, fast då med Karolina Klyft istællet før Ludmila.
3. Titanic - alternativt slut.
En gång såg Axel och jag på Titanic.
På slutet kastar ju hon den gamla kærringen smycket ner i havet och det sista man ser ær smycket som fint sjunker ner mot mørkret.
Axel och jag klarade inte av detta prettoslut och vi børjade fundera på hur man skulle førstøra det. Axel kom på bæsta slutet.
Det skulle innebæra att nær smycket sjunker dyker det upp ett mænniskoskelett (simmandes som en blæckfisk) från ingenstans och æter, med glad aptit, upp smycket før att sedan simma ur bild. Detta de 5 sista sekunderna i filmen.
Axel nær han hærmade detta skelett blandat med hur pass familyguy-dumt det var får mig fortfarande att skratta nær jag tænker på det.
Sara du har rætt.
Han ær verkligen "den roliga killen".
Sunday, May 3, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Titanic-skämtet kan jag skratta gott åt fortfarande.
*med smycket i munnen simmar jag med flaxande armar ur bild*
jag har alltid rätt
Post a Comment