Om det ær något jag lyssnat på som verkligen inte ses som coolt eller ens ironiskt så ær det
Limp bizkit. Jag borde verkligen skæmmas før att jag gillar låtar som break stuff eller att jag faktiskt har en skiva med dem. Ændå så gør jag inte det utan fortsætter att lyssna på Fred durst fula rap/røst. Alla har vi væl våran skæmsmusik, ikke sant?
Jag tror dessutom att det finns folk i min bekantskapskrets med værre skæmsmusik æn Limp bizkit.
Tænkte namedroppa några hær.
Anton hade Madonna i sin mp3 en gång minns jag nu.
Och Ebba lyssnar ibland, helt utan ironi, på en hel del skit nær hon kørde bil med oss førra sommaren.
Antons tjej terese ska vi inte tala om. Punkt.
Pontus smyglyssnar sækerligen på EMO och jag vet att han också har Limp bizkits skiva, som i sin tur ær sønderspelad.
BrorLove lyssnar fortfarande på punk, fast den ær død.
Det som tar priset nu dock ær att jag just nu sitter och lyssnar på denna låt.
Om ni (som de flesta kommer kommer gøra) ger upp innan refrængen så ger jag er hærmed texten på den:
I did it all for the nookie
C'mon
The nookie
C'mon
So you can take that cookie
And stick it up your, yeah!!
Stick it up your, yeah!!
Stick it up your, yeah!!
Vaddå cookie?
Men men, det kunde varit værre.
Jag kan ju ha gått och sett dem helt frivilligt på hultsfred.
Som BrorAxel gjorde nær det begav sig...
7 comments:
Va? Vad är det för fel på min musik?
Jag sa inge tom din musiksmak.
Jag sa bara att vi inte skulle tala om dig.
Vad fan? Min bilmusik är bra. BRA!
Punken är inte död, bara gammal...
Jag förnekar kategoriskt att jag någon gång skulle ha sett Limp Bizkit. Det finns åtminstone inga som helst bevis för detta.
Hannes, då är vi två. Usch, köpte till och med en skiva. Tur var väl att jag tappade bort den efter sådär två veckor. Återfanns aldrig. Bra.
Post a Comment